lördagen den 3:e januari 2009

Eftermiddag i landet Uppland ..




... och stora snöflingor som kommer dalande mot marken ..., semlor .., nybryggt kaffe ("gör det du, jag har ingen utbildning på såna knepiga saker ..:!" säger akademikern, herr pv ...) ..., och jag slänger ut mera bröd till stackars herr och fru Skata och kapten Lintott har fått skjuts till någon kompis, fvb till ny turnering, men för killar .., det har inhandlats mat till middagen .., och Emma spelar snart sin sista match för dagen.

Kanske, om barnbarnens mormor har tur, blir det filmfestival även i kväll.

Gårdagkvällens "Mitt liv som hund" sågs av såväl Emma som Lintotten och fick bra betyg av åskådarna.

Nu är kaffet och semlan här!

Herr Bagare har dagen till ära på sig fiskartröjan som han köpte i Galway.

Ni tror det kanske inte, men det är sant .., det doftar f å r av tröjan och jag blir alldeles inutivarm!
Vi tittar på .....

... På Spåret, ja, via webben.

Tittarfrågan är "nattar akka" .., vad är det för stad?

"Lagos, (la gås ...) förstås ....", säger pensionatsvärden kaxigt.

Ajaj.

Inte en chans hade jag att tänka efter.

Ska bli spännande att se om det är rätt.

I landet Uppland ...



.... ägnar sig en pensionatsvärd åt att baka semlor och valnötsbröd, fast i omvänd ordning.


På kylskåpsdörren. En bild av en liten tandlös Emma.

Och bloggmadamen telefonpratar med en skolkamrat från Förr-i-Tiden och den kamraten är en sån där som man kan inte-ha-pratat-med under minst fem år och sedan är det bara att ta upp tråden och allt flyter på.

Det bestäms att skolkamraten ska komma hit på måndageftermiddag och äta palt.

Skolkamraten är yngst i en stor syskonskara och då menar jag verkligen "en s t o r".

I skolan var hon skärpt och hade, om hon bara hade haft energi och lust, kunnat läsa till nästan vad som helst.

Hon hamnade inom Postverket och kom att älska sitt yrke.

"Men tänk .., du hade ju kunnat bli ....",säger jag en gång när vi pratar om arbeten.

Då blir kamraten rent upprörd.

"Vad då hade kunnat bli ..? Tror du att man blir lyckligare i livet bara för att man har en akademisk examen ..? Inbillar du dig att högre studier per automatik skänker tillfredsställelse? Nädu, Elisabet .., jag har verkligen ä l s k a t mitt arbete och vet du, när jag håller ett kuvert i handen med en handskriven adress på ..., då blir jag nästan svimfärdig av glädje .., jag har aldrig kunnat ha ett mer trivsamt arbete!" säger hon bestämt.

Kamraten.

Dagens fönster ...


... visar utsikten från köket på Tidlösavägen i Upplands Väsby.
Och på den här gräsmattan fick herr eller fru Skata sig nyss en liten macka.

Lördagmorgon ...


Bryggaren.
För att enklast begripa sig på denna apparat, erfordras minst sex poängs högskoleutbildning vid den tekniska fakulteten.

.... blir ring-så-spelar-vi och prat om gårdagkvällen som blev fylld med prat och skratt och besök av Anna-Panna och Micke och lilla hunden Nelly och så blev det Väsby Filmfestival med "Mitt liv som hund" och Emil och emma som har svårt att koncentrera sig under hela filmen och deras mormor som ideligen säger ..."nä,men kolla nu!"

Och nu är det morgon.

"Tänk, att jag vann i Plump mormor ...!" säger kapten Lintott ..., och hans storasyster som kom tvåa är inte mindre mallig.

Nu stundar fotbollsturnering igen .., (pågår hela helgen) ..., nybryggt kaffe och stillsam frukost.

Kaffebryggaren är av en sådan modell att den fordrar högskoleexamen för att man alls ska begripa hur den fungerar.

Den ser ut som på bilden och jag kan lova bloggvännerna att jag mellan varven saknar min vanliga, enkla modell av bryggare.

Ungefär så är det här i landet Uppland.

fredagen den 2:e januari 2009

Fredag .., blir fotbollsturnering för flickor -97 ..., Ica-besök .., billiga paprikor .., lök .., rimmat fläsk .., räkor .., creme fraiché .., grädde .., vitlöksbröd .., sallad .., köra vilse .., nästan Sigtuna .., gapskratt .., byta ut kartläserskan .., E4:an .., Anna & Andersprat ..., mörker .., lök,- och paprikahack .., doft av curry .., räkgryta .., apelsinklyftor .., backhoppning .., stort kök .., semlor .., dajmtårta .., pensionatsvärd ..., halsduk .., pistagenötter .., bortakänsla ..., och hemma.
Livet.
Är det väl.

Hos barn och barnbarn ...



.... och bilden tippar upp-och-ner, men jag får inte till den på dotterns fina dator .., så det får bli så här.

Det här är mormors julklapp från Emma; en egenhändigt tillverkad nyckelring.

Blir man lycklig?

Ja.

Man blir faktiskt hur lycklig som helst.

Fredagsfönstret ....



... finns i en röd Volvo av -87 års modell.

Solen på väg ned.

torsdagen den 1:e januari 2009

Brev från pElle .., 1:a januari 2009.


Jag i bilen .., i mattes knä.


Igår var det nånting som kallades för Nyårsafton.

Matte och jag själv hade åkt tåg från Ystad till Laholm där vi hämtades av pensionatsvärden och sedan har vi varit på pensionatet tillsammans med mattes svägerska Elenor och den där lilla hunden som hon har och som tror att han är så märkvärdig; han heter Dino, men jag kallar honom för Lilla Sprätten.

Vi hade ganska trevligt.

Matte, Elenor och pensionatsvärden spelade kort och matte var jätteglad och vann hela tiden och då blev pensionatsvärden lite sur eller ganska mycket, men han låtsades som om det inte gjorde nånting .., han sa "det är väl roligt att du får vinna nu Elisabet ...!" men det lät minsann inte som om han tyckte det.

Hela natten låg jag och sov i en fåtölj i vardagsrummet.

Alldeles ensam.

Lille Sprätten, han ligger alltid hos sin matte .., ja, han vågar nog inte sova själv tror jag.

Idag blev det en faslig fart på pensionatet.

Allt plockades ihop .., det packades i väskor och alla sprang hit och dit och jag började ana oråd.
Jo, det visade sig att vi skulle ut och åka bil och jag tänkte att nu ska man klämmas in i den där förfärliga kattburen, men så blev det inte .. jag fick sitta i mattes knä hela tiden, ja, ibland låg jag på golvet vid hennes fötter också.

Till slut kom vi fram till nånting som heter Alingsås.
Här ska jag vara i fem dagar och här bor den där Lille Sprätten och hans matte.

Han har morrat lite åt mig, men jag bryr mig inte .., jag bara glor lite på honom och då blir han skraj och sen tog jag hans plats i soffan och nu får han ligga på andra sidan om sin matte.

Faktiskt tycker jag att det är ganska kul att vara på holiday och jag börjar nästan känna mig som en globetrotter, fast lite saknar jag matte förstås.

Bilden av mig, den tog pensionatvärdens dotter Hilda.
Hon följde matte och pv på resan och så gav matte henne kameran och bad att hon skulle ta en bild av mig och det gjorde hon.

Matte frågade Hilda vad hon tycker är allra roligast att pyssla med och då tänkte Hilda en stund, sedan sa hon att hon tyckte om att sjunga, att laga mat och att sortera saker.

Sånt kan matte fråga människor om och jag håller på att vara så less på allt sånt, men hon bryr sig inte .., hon bara frågar vidare.

Nu ska jag kolla var Lille Sprätten är.

Hälsningar från pElle."

Nyårsdagsfönstret ...


Nyårsdagen ....


Ja, det gäller verkligen att hitta nyckeln.

Häromdagen när jag åkte tåg från Ystad till Malmö, råkade jag hamnade mitt emot en kvinna i min egen ålder, en som också hade en katt med sig.

Med den kvinnan behövdes ingen nyckel.

Ingen portkod.

Allt vara bara öppet.

I en knapp timmes tid pratar vi om glädjen i att ha djur .., om att hitta rätt arbete .., om drömmar .., om att bo på landet ..., om att sitta i särken på en stentrappa och ha en katt framför sig och älsklingskaffekoppen i ena handen ..., och med tårar i ögonen berättar kvinnan vad som händer med en förälder när ens barn vid tjugo års ålder skadas i en bilolycka och därefter blir förlamad från bröstet och neråt.

Sånt.

På perrongen i Malmö kramar vi om varandra och säger att ..."kanske ses vi någon gång .., det skulle vara roligt ..?" och sedan ..., är allt över.

Hjärtevärmen sitter i länge.

onsdagen den 31:e december 2008

Ikväll har vi spelat tre omgångar Plump.

Bloggmadamen vann alla tre gångerna.

Så ja.

Då var det sagt.

Dessutom har vi grillat kött (mitt blev vidbränt), samt frossat i pensionatvärdens himla goda Dajmtårta som verkligen inte smakade som den man köper.

Tur att det finns kjolar utrustade med midjeresår.

Nyårsafton ...


Bilden visar Lille Sprätten.

Andra människor kanske ikläder sig guldlamé och högklackat .., det gör vi inte på pensionatet.

Vi sitter i soffan, spelar Plump, dricker gott vin och skrattar ofta och mycket.

Så småningom ska det bli god middag (lammkött till bloggmadamen ..., grillad hel fläskfilé till PV och min f.d. svägerska som aldrig blir nån före-detta utan alltid ÄR ... och krustader fyllda med en stuvning av kräftstjärtar till förrätt ... och i ugnen gräddas just nu marängbottnar till pensionatsvärdens Dajmtårtor ...), men kanske hinner vi med ett parti till, innan dess.

För övrigt?

Jo, vi har promenerat längs havet, för-alltid-svägerskan och jag själv .., Lille Sprätten och pElle kommer bra överens, dvs, ignorerar varandra totalt.

Och så vill jag tacka för alla rara och hjärtervärmande kommentarer i förra inlägget!

Den här datorn är så långsam, att jag kan omöjligen titta in till er alla, inte ikväll i alla fall.

Allt känns bra.

Vad då?

Vem som vann kortspelspartiet?

Åååå, det gjorde bloggmadamen!

Årets sista fönster ..


... finns i det lilla, gula huset alldeles nedanför pensionatet.

Det är det huset som skuttade rakt in i mitt hjärta.

Året som gick ...


Fikastund på Annikas balkong i Kävlinge.
Ellis, Annika och jag själv.

G l ä d j e.



Anslagstavla i Skipås, Halland.


Brödförsäljning Dublin.


Irland i oktober.


Mr Harry Claine visar vägen och jag bara älskar honom.


Sommar. pElle träffar en liten sprätt som heter Dino.
Dino tror att han bestämmer, men det visar sig snart att det gör han inte.


pElle besöker pensionatet i landet Halland.
Lyckan är total.


Någon månad efter att mamma har lämnat oss och jag själv brutit handleden, dråsar min australiensyrra i backen efter att försökt beskära ett träd.
I veckor ligger hon på intensiven!
Det blir operationer och skallbenet sågas upp och hon hoppar från sjukhussängen i tron att hon är på ett skepp på väg till Mexico och allt blir bara värre; ny operation!
Men tänk, hon repar sig och efter ett par månader åker hon och maken Janne till Vietnam på semester och allt är som bäst.


När hösten kommer flyttar sonen till Stockholm.


Och bystiga damer har besökt stan och ja, jag tycker att stora bröst är läckert!


Gerd från Norsjö visar hur viktigt det är ..., det här med kroppshållning.
Före.


Och efter.
Jo, jo ., där ser man.
Efter visningen bjöd hon och Kjell på wokad mat.
Allt utspelade sig på campingplatsen här i stan.


Och så kom den rara hemifrån-kerstin och hade mig sig en lika rar Maja.
Det är hon som sitter vid bordet och dricker kaffe och äter milanokaka.


Under hela maj månad flödade solen.
Jag tillbringade mest hela tiden vid havet.


Vådan av en vurpa på jobbet.
Det var inte då jordskalvet inträffade.


Ortopeden i Lund är effektiva och ideligen fick jag nya enkäter att fylla i.
Att skriva med vänster hand visade sig vara lättare sagt än gjort.


Det blev besök hos vännen Torun i Staffanstorp.
Här är det kramkalas .., den halsbandstillverkande grannfrun som svämmar över av glädje!


Från mitt söderfönster ser jag ut mot lägenheten där sonen bodde.
Innan flytten.
Rent förunderligt är det hur snabbt tiden går.
Nyss låg "gossen Eikedahl, 4820 gr och 56 cm lång" på mitt bröst.
Nu ska han bli polis och är längst i familjen.


I augusti blir det semester på Kefalonia med älsklings-Emma, 11 år.
Hon som är mormor vinner kortspelandet var kväll, men se, det låtsas Emma inte om.


I mars fyller Emma år.
Mormor skickar glassbidrag.


Valnötsbröd från landet Halland.


Någon gång på våren tar jag farväl av er alla.


Köpenhamn i januari, tillsammans med herr Akkurat och Morsomt.
Norrmannen, ni vet.


Döttrar är ett kapitel för sig.
Här visar dom hur det nog kommer att bli när deras mamma blir gammal.
"När du ska på gruppboende mamma, då får vi fråga hur snabb bredbandsuppkoppling dom har och så får vi ge dig ett begagnat tangentbord som du kan sitta och få låtsasblogga på .., hahhaha ..!" säger döttrarna och skrattar så dom nästan gråter och så visar dom hur deras stackars mamma ska sitta där och skriva.


Första segelturen.
Och övernattningen.


På väg till Svärdsjö i Dalarna för att hämta en båtmotor, hälsar vi på hos Ingrid och Hans.
Hans var min pappas chef, då, i det andra livet.
Det blir ett varmt möte, fyllt av minnen.


Anoraken - en ständig följeslagare i mitt liv.


Stockholm i vintras.
På pendeltåget sitter en kvinna mitt emot mig.
Och så .., börjar hon berätta om sitt liv.


Det är i början av februari och jag kommer körande från Skåne och nu är jag i Halland.
Stormen viner!
Det är första gången jag besöker det som ska komma att kallas Pensionatet.


Sommar.
All denna vänskap.
Från Jämtland har Eva på Frösön och hennes man kommit.
Vi äter middag på Marinan.


Den 5:e april, en lördagmorgon, dör min mamma.
Inget blir sig likt.


Mormor Ann-Gerd skriver brev till lille dottersonen.
I ett annat liv.


I landet Halland bor hunden Frida med sin matte Anna-Karin, som blir till en god vän.


Någon annan har tillbringat månader i Marocko och träffat en bra mycket yngre man.
Hennes liv blir totalt annorlunda.


Kefalonia, Grekland.
Emma får en kram av städerskan.


Anna-Panna, som lillpiga och som större.


Och hennes mamma.


Den där segelbåtsdagen från Ystad till Kåseberga.
Tårtan som äldsta dottern hade bakat.
Här ligger hon och gonar sig i solen.


Ellis hälsar på i Halland.
Så mycket roligt vi har gjort tillsammans!
Så mycket skratt och glädje!


Det är underligt eller kanske inte?
Man är snart femtiofem år och när man ska möta nya människor som har känt varandra i en evighet, då blir man inte ett dugg äldre än lillflickan på bilden, hon som står där i Burwalls fotoaljé i Malå och har på sig en blåvit stickad klänning som grannen, tant Rut, har gjort.
Inte ett dugg större är man.


Bettankax.
Humoristisk, sprallig och rapp i tanken.


I pensionatets tv-rum står ett piano.
Där, slår han sig ner, pv:s lillebror.


Från Småland kommer pensionatsvärdens storebror och brorson och med sig har dom såväl en hund som en liten hittekattunge.
Hunden leker mamma och slickar kattungen ren.


Och bloggmadamen hittar en starunge som har ramlat ner från taket.
Därmed blir pensionatsvärden dagens hjälte, ja, när han har klättrat upp och lagt tillbaka den lilla fågeln i boet.



Midsommarafton och Samlad Tropp.
Bloggmadamen är kräksjuk av oro, men överlever.


Besök i Småland hos pv:s släkt.


Han som är storebror och ägnar sig åt energi, låter ibland energin susa sin väg.


Grekland igen.
På båten till Fiskardo träffar vi Maria från Norrbotten, som bor i Sheffield.


Ett annat möte.
En kvinna som har drabbats av cancer.


Svedala.
Lindalotta och ellis och Junioren .., bettankax och pv.
Och jag själv och Micke.
Det är sommar.


pElle.
Lycklig på landet.


Pensionatvärdens mamma heter Gunvor, men jag säger alltid fel och säger Gunborg.
"Men jag heter ju Gunvor, med v ...!" säger hon.
När jag skickar henne ett vykort, skriver jag "Till Gunborg Göransson med g ..." och ler för mig själv.


En av sommarens bästa dagar.
Ellis och jag själv tar tåget till Landskrona .. får uppläxning av en sur busschaufför .., ellis ramlar pladask vid färjeläget .., sedan sitter vi i pensionatvärdens segelbåt i flera timmar och vi är så glada och lyckliga!

Ungefär så var det här året.

Ett helt underbart år, fyllt av allt som livet bjuder på .., gränslös förtvivlan och ännu mera glädje!

Och v a d jag tycker om er alla!!!

Gott Nytt År! hälsar bloggmadamen.